Snart så

Känner verkligen att lovet börjar närma sig nu och att alla mina krafter börjar att ta slut. Är så himla trött nu för tiden så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill gå ut och träna men jag orkar inte. Jag vill plugga men jag orkar inte de heller. Jag vill gå ut på helgerna och vara med kompisar men inte ens det orkar jag. 

Jag vet inte vad som är felet men det är inte så att jag inte vill som sagt det är mer så att kroppen säger "Stopp, nej du kan inte göra det här!" Så istället för att göra någonting efter skolan hamnar jag ändå tillslut här, här i min säng och väntar på att få gå att lägga mig. Min sammanfattning av det här är att ett lov är mer än väl behövligt. (Och att jag denna månaden så har jag haft grov PMS & nu mensvärk hehe.. kan vara en orsak också) Under lovet ska jag bara ta det lugnt och försöka att få igång träningen (Då den varit nere lite nu under veckan, vilket skapar panik i mitt huvud) Sedan ska jag ju till Rom också i några dagar vilket kommer sitter super bra! Jag har en positiv inställning för lovet och veckorna efter också, jag vet att min energi kommer komma tillbaka och att jag snart är back on track igen, men just nu är det lite kämpigt.

Så här såg facelooken ut idag.. Från sidan hehe